Mörkret faller in, jag ser ingenting.
Drömmarna tar vid,
det jag söker finns ju runt omkring.
Jag försöker finna frid,
men ondskan finns intill.
Jag finner mig i strid,
jag slår mig fram för att bli fri igen.
Jag faller ner på knä,
andas, ger mig hän.
Är frihetsrusig blind,
begraven är min väg.
Stormar river ont,
själen söker lugn.
Livet går förbi,
genom tid och rum.
Ensam är min väg,
i mörka skogars djup.
Jag blundar för att se,
om min önskan har ett slut.
En frusen dröm, en tanke släckt.
En känsla glömd,
i stillhet tiden åter livet väckt.
Jag söker mina svar,
med den vandring jag tar.
Jag söker mig tillbaks,
till den jag var.
Stormar river ont,
själen söker lugn.
Livet går förbi,
genom tid och rum.
Någon viskar mitt namn,
men jag ser ju ingen däromkring.
Det är alldeles svart.
Jag vänder mig om,
låt mig finna vägen hem,
känna liv igen.
Stormar river ont,
själen söker lugn.
Livet går förbi,
genom tid och rum.
Stormar river ont,
själen söker lugn.
Livet går förbi,
genom tid och rum.
